En lite puss Hägglund?
Till ära för KD:s partistyrelse lägger jag upp en bild på mig själv där jag kan bekräfta att jag inte är sexuellt upphetsad även om jag har på mig kläder som kanske bryter mot de normer som Kd förespråkar. En liten puss Hägglund?
I dag börjar alltså Kd:s riksting, där det bland annat ska debatteras och röstas över en motion om att partiet ska arbeta för att ändra en gammal lag från 1972 som bland annat tvingar personer till att sterilisera sig för att få möjlighet att byta juridiskt kön och/ eller genomföra en könskorrigerande operation.
I partistyrelsens svar till motionären skriver de redan i inledningstexten; "Transsexualism ska alltså inte förväxlas med transvestism, som handlar om att bli sexuellt upphetsad av att gå klädd i det motsatta könets kläder". Transexualism är en diagnos skriver dom, transvestiter är sexuellt upphetsade.
Redan här kan man börja fundera på vad de baserar sitt motstånd mot ändringar i lagen på. Partistyrelsen fortsätter med att skriva om transexuellas utsatthet i samhället och att det finns behov för kompetensökning inom vården, det är i och för sig inte så dumt. Problemet är att det synas vara så att inom Kd måste man anse sig själv 100 % som man eller kvinna, åtminstone ska A alltid leda till B - från ett kön till det andra. Bryter du mot normen på något sätt utan å ha genomförd en könskorrigerande operation så är du, enligt partistyrelsen en person som blir sexuellt upphetsad av att gå i det motsatta könets kläder. Och sexuell upphetselse kvalificerar ju inte till att få byta juridiskt kön enligt Kd.
En grundläggande mänsklig rättighet måste vara att man får klä sig, uttrycka och definiera sitt kön utifrån sina egna förutsättningar och dina egna premisser. Men det verkar som att det är här det börjar bli lite svårt för Kd, om man tolkar partistyrelsens motionssvar och tysta motstånd från Kd i fråga om en lagändring. Att byta kön genom att göra en könskorrigerande operation är en omfattande process, det vet vi alla och så klart det krävs en utredning för att göra et såpass omfattande ingrepp. Men vad har detta i en lag att göra när det borde vara något som i slutänden är något som du och din behandlande läkare borde komma fram till gemensamt?
Kd, ni måste helt enkelt skilja mellan två olika saker här, 1) könskorrigerande operation - det medicinska, 2) byte av juridiskt kön - det juridiska.
Att byta juridiskt kön är en reversibel process som handlar om ett namn, ett pass och ett papper som säger vilket kön du har. Det ska inte ha någon betydelse vad du har mellan benen eller formerna på brösten. Det handlar om vad du mår som bäst med! Att byta juridiskt kön bör inte vara beroende av en könskorrigerande process och vice versa, men jag tror det är här Kd får ont i magen. Gud skapte ju man och kvinna osv osv.
Frågan om juridiskt kön kompliceras lite om man läser vidare vad man ska gå genom för att byta sitt juridiska kön och få möjligheten att genomföra en könskorrigerande operation, du ska inte bara vara steril, du ska även vara ogift, svensk medborgare och över 18 år. Lagen kopplar ihop det juridiska och det medicinska, jag tycker det är en konstig sammanblandning som inte hör hemma i en lagstiftning. Men nu gör det nog ont i Kd:s kropp igen, - men Gud skapte ju man och kvinna, det är inte naturligt osv osv.
Jag vill ha rätten att uttrycka mitt kön som jag vill, när jag vill och hur jag vill. Man eller kvinna, något däremellan eller något annat, det är helt enkelt inte relevant för hur lagen är utformad. Min kropp är min kropp den vill jag ha kontroll på själv, ingen lag ska styra min rätt att leva och uttrycka mig som jag vill. Behöver jag medicinsk hjälp är det min läkare som hjälper mig med det. Det finns ingen lag som ska tvinga mig från A till B.
Lagen från 1972 bryter med grundläggande mänskliga rättigheter, nu är det dags Hägglund att också KD kommer på banan! Vi väntar på er!
Uppmanar alla att blogga, twittra och facebooka idag och visa att lagen måste ändras! Stöd oss även i arbetet och bli medlem i RFSL, nu för bara 100 kronor på www.rfsl.se/blimedlem
Du kan göra skillnad- skänk en gåva till hbt-flyktingar i jul!
Det blir allt svårare att få asyl i Sverige. Fler asylsökande får avslag och många tvingas gömma sig eftersom det är omöjligt för dem att återvända.
Hbt-personer (homosexuella, bisexuella och transpersoner) tvingas ofta fly på grund av förföljelse från myndigheter eller från familjen, vilket gör det omöjligt att leva öppet som hbt-person.
Avslag på hbt-flyktingars asylansökan motiveras ofta av Migrationsverket och Migrationsdomstolen med att man kan leva dold i sitt hemland utan att någon behöver få veta om ens sexuella läggning eller könsidentitet. Detta är INTE ett rimligt alternativ. Ingen ska behöva dölja sin identitet, eller tvingas leva under hot och i skräck för vad som skulle hända om den blev känd.
RFSL stödjer hbt-flyktingar både genom juridisk rådgivning i asylprocessen, terapeutiska samtal och genom att hjälpa till med boende och matpengar. Behovet är enormt och vi vädjar nu i juletid om ekonomiskt stöd.
50, 100 eller 200 kronor kan göra stor skillnad!
Hela det insamlade beloppet går till behövande - inte en krona går till administration eller andra omkostnader.
Just nu är det väldigt många hbt-flyktingar som kommer i kontakt med RFSL. Situationen för dem ser väldigt olika ut men de flesta behöver såväl juridiskt som ekonomiskt stöd. Några av de vi för tillfället har kontakt med är
- En lesbisk flykting från Kenya som just fått ett avslag på sin asylansökan. Migrationsverket hänvisade i avslagsmotiveringen till att de uppfattade hennes berättelse som märklig och osannolik när hon berättade att hennes partner i hemlandet hade blivit dödad. De tyckte inte heller att situationen för homosexuella är så farlig i landet trots att det är förbjudet enligt nationell lag. Hennes ärende har nu anmälts till Europadomstolen för mänskliga rättigheter i Strasbourg.
- En ung kille från Syrien som kom till Sverige tillsammans med sin yngre bror när båda var under 18 år . Båda saknar familj och släkt i hemlandet. Han har nu blivit ”myndig” och får inte längre bo tillsammans med sin bror, utan har omplacerats till ett boende för vuxna. Detta trots att bröderna är varandras enda stöd.
Tidigare i år fick han ett avslag från Migrationsverket som grundar sig på en landrapport som senare ändrats och där uppgifterna om situationen för homosexuella i Syrien togs bort. Migrationsverket tycker dock inte att det finns skäl att ompröva ärendet trots att ny landinformation visar att situationen för hbt-personer i Syrien har försämrats. Stödfonden har bland annat betalat vinterkläder till honom då Migrationsverket vägrade ge honom några.
Om du hellre vill betala via Plusgiro så är kontonumret 302718-2 (mottagare Hbt-flyktingars stödförening)
Att göra i ordning kan vara svårt för en chef
Från: Petra Svantesson, personalchef
Datum: 1 december
Ämne: Julfest
Härmed inbjudes alla till kontorets julfest som kommer att äga rum 23 december med början kl. 12.00 i festsalen på Stekhuset. Ingen bartender, men mycket starkglögg! En liten orkester kommer att spela traditionella julsånger... sjung gärna med! Och bli inte överraskade om vår vd dyker upp utklädd till jultomten!
Från: Petra Svantesson, personalchef
Datum: 2 december
Ämne: Julfest
I gårdagens e-postbrev menade jag inte alls att utesluta våra judiska anställda. Vi känner till att Hanukkah är en viktig högtid som ofta infaller samtidigt som julen, även om det olyckligtvis inte är så i år. Dock kommer vi fr.o.m. nu att kalla festen vår "högtidsfest". Samma policy gäller anställda som firar någon afrikansk avgudahögtid vid detta tillfälle. Glada nu?
Från: Petra Svantesson, personalchef
Datum: 3 december
Ämne: Högtidsfest
Angående det påpekande jag fick från en medlem i Anonyma Alkoholister där han/hon bad om ett bord för de som inte dricker... du skrev inte under med ditt namn. Jag hjälper gärna till men om jag ställer en skylt med "Endast AA" på bordet, så är du inte anonym längre. Hur skall jag gå tillväga? Någon?
Från: Petra Svantesson, personalchef
Datum: 7 december
Ämne: Högtidsfest
Vilket mångkulturellt företag vi är! Jag hade ingen aning om att muslimernas heliga månad Ramadan börjar 20 december och att de då inte får äta, dricka eller ha intimt umgänge på dagtid. Där rök festen! Allvarligt talat, vi kan förstå att en festlighet vid denna tiden på året inte passar våra muslimska anställdas tro. Stekhuset kanske kan servera er mat mot slutet av festen eller låta er ta med den hem, packad i små foliesvanar. Är det OK? Jag har i alla fall ordnat det så att medlemmar i Anonyma Okynnesätare sitter längst bort från dessertbuffén och gravida kvinnor får bordet närmast toaletterna. Har jag missat något?
Från: Petra Svantesson, personalchef
Datum: 8 december
Ämne: Högtidsfest
Så 22 december infaller vintersolståndet... vad vill ni att jag skall göra, steppa på era huvuden? Säkerhetsföreskrifterna på Stekhuset tillåter inte att vi tänder en eld inomhus för att hylla Jordgudinnan, men vi skall försöka få in er shamanska trumcirkel när orkestern pausar. OK???
Från: Petra Svantesson, personalchef
Datum: 9 december
Ämne: Högtidsfest
Snälla ni, det finns inga ondskefulla undertoner i att vd:n klär ut sig till jultomten! Vad man än tycker om vd:n så är han bara en liten rödklädd man och inte djävulen.
Det är tradition fattar ni väl, precis som äggförgiftning vid påsk, slagsmål på midsommar och fel present på ens födelsedag. Kan vi försöka ta det för vad det är?
Från: Petra Svantesson, personalchef
Datum: 10 december
Ämne: Högtidsfest
Vegetarianer!?!?!? Jag har fått nog av er!!! Vi skall ha festen på Stekhuset vare sig ni gillar det eller inte så ni kan sitta tyst och stilla vid bordet längst bort från "dödsgrillen" som ni så lustigt kallar den och ni skall få er #*%^&*! salladstallrik, inklusive obesprutade tomater... men ni vet väl att de också har känslor? Tomater skriker när man delar dem. Jag har hört dem skrika, jag hör dem skrika just nu!
Från: Karin Jonsson, tillförordnad personalchef
Datum: 14 december
Ämne: Petra Svantesson och högtidsfesten
Jag är säker på att jag för allas talan när jag önskar Petra Svantesson ett snabbt tillfrisknande från hennes stressrelaterade sjukdom och jag kommer att fortsätta förmedla era kort till henne på vilohemmet. Till dess har styrelsen bestämt att vi ställer in vår högtidsfest och ger alla betald ledighet den 23:e.
Rasistseger med gamla anor
1933 håller jazzlegenden Louis Armstrong konsert i Stockholm. I Aftonbladets recension skriver schlagerkompositören Gösta Rybrant om »Negerfröjd på Auditorium « och konstaterar att konserten » gjorde slut på den gamla tvisten huruvida aporna har ett språk«. I Göteborg omtalas Armstrong som »Hr jazzkungen och människoätarättlingen ...« och han »... upphäver ett av sina vilda negroafrikanska förfäders urtjut, då och då omväxlande med ett gravhest gorillavrål från urskogen.«
På 1940-talet bryter andra världskriget ut och de flesta av oss är väl bekanta med nazisternas rastänk. Sverige stängde sina gränser för romer mellan 1914 och 1953. Romerna sågs som en skadlig ras som man ville begränsa. Vissa antropologer drev idén att det gick att identifiera brottslingar genom kroppsliga kännetecken. Kännetecknen var dessutom ärftliga.
2010 kommer Sverigedemokraterna in i riksdagen. I deras invandringspolitiska handlingsprogram står det att läsa att »Svensk är den som har en helt övervägande svensk identitet, och som av sig själv och av andra svenskar uppfattas som svensk«. SD kräver att det ska vara obligatoriskt för den som söker uppehållstillstånd att lämna fingeravtryck och DNA-test.
Dagen efter valet deltog jag på en föreläsning om analysföretagets United Minds valanalys som visar på att SD:s väljare finns främst bland ungdomar och »arbetarklass med hög inkomst«. Var tredje sverigedemokrat röstade mot övriga partier, inte för SD, även om partiet anses vara ett enfrågeparti. Dessa väljare definierar inte sig själva som rasister.
Jag tror vi har en del att lära av vår historia då vi inte sett allvaret i hur rumsrena föreställningarna är om raser, nationer, människor och kulturer. Medvetet eller omedvetet systematiseras människor fortfarande i en hierarki, på samma sätt som vi gjort i decennier. Dagens smygrasism - och smyghomofobi för den delen - är egentligen samma sak som det som nu framstår som bisarra idéer från tidigare epoker.
Rasism är alltså en genomgripande del av samhället och vi har en utmaning som är mycket mer omfattande än att hantera att SD har hamnat i riksdagen. Det är dags att göra något åt rasismen i dess olika skepnader, inte bara åt symtomen på problemet.
Årets RFSL-kongress antog en handlingsplan mot rasism där RFSL tydligt konstaterar att vi är en anti-rasistisk organisation och ska jobba mot alla former av förtryck. I dagens Sverige pratas det om människors lika värde, men det är fortfarande rumsrent att behandla folk olika. Det kommer RFSL aldrig att acceptera.
Christian Antoni Möllerop
vice förbundsordförande
Med anledning av Globala Fondens styrelsemöte....
Med anledning av att Globala Fonden hade styrelsemöte 13 -15 december skrev RFSL, Läkare utan gränser, Hiv Sverige, Diakonia, RFSU m.fl. brev till ministern Gunilla Carlsson rörande Sveriges ekonomiska bidrag till fonden. Här kan ni läsa brevet i sin helhet.
Biståndsminister Gunilla Carlsson,
Med anledning av Globala Fondens styrelsemöte som nu äger rum i Sofia den 13 - 15 december - vill vi härmed uppmärksamma vikten av att Sverige fortsätter ge stöd till det globala hiv och aidsarbetet.
Hiv och aids är fortfarande ett av de främste samhällshoten i världen. Idag lever över 33 miljoner med hiv och nära 2 miljoner människor dör av aids varhe år. UNAIDS understryker i sin senaster rapport att det finns ett akut behov av att öka de internationella insatserna och dela den finansiella bördan, för att epidemin ska kunna fortsätta bromsas effektivt. Idag saknar 10 miljoner människor tillgång till hivbehandling, samtidigt som preventionsarbetet i hårt drabbade länder kräver ökande insatser.
Sverige har under lång tid spelat en viktig roll i det internationalle stödet till länder som drabbats hårt av hiv och aids. Sverige bidrar också genom att vara en ledande internationell aktör när det gäller insatser för sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR), vilka är avgörande frågor för det hivpreventiva arbetet.
Globala Fonden är en av de främsta institutionerna i världen som kanaliserar ekonomiskt bistånd för att bekämpa hiv och aids. I Utrikesdepartementets svenska organisationsbedömning av Globala Fonden (26 november 2010) betonas att Fondens verksamhet är mycket relevant för Sverige med utgångspunkt i millenniemålen, regeringens politik för global utveckling samt policy för Sveriges internationella hiv och aidsarbete. Vidare framhålls att en uppgift för biståndet är att säkerställa fattiga människors tillgång till hållbara hälsosystem och nödvändiga läkemedel, vilket ligger inom Globala Fondens kärnmandat. Fondens två strategier (en för kvinnor och unga flickor och en för hbt-personer) integrerar dessutom regeringens tematiska prioriteringar för utvecklingssamarbetet - jämställdhet och mänskliga rättigheter.
Vi organisationer som arbetar med hiv och aids samt SRHR, ser allvarligt på de fall av korruption och oegentligheter som rapporterats inom ramen för Globala Fondens programverksamhet. Vi stödjer fullt ut ett proaktivt och systematiskt arbete mot korruption för att säkerställa att stödet på landnivå går till de utsatta människor som verkligen behöver det. Korruption ska bemötas kraftfullt, oavsett om det sker i Sverige eller i länder som Sverige ger bistånd till.
Vi är dock förvånade över Sveriges beslut att politiskt markera detta gentemot just Globala Fonden, med anledning av att Fonden är föredömligt transparent med ett välutvecklat antikorruptionssystem. När Globala Fondens oberoende revisionsenhet OIG, har identifierat problem, agerar man snabbt för att pengarna skall återbetalas. Förebyggande förskingring hanteras genom specifik utbildning av Globala Fondens personal och lokala revisorer (Local Fund Agents). Förutom OIG, finns ett flertal ytterligare processer och mekanismer i olika led som syftar till att identifiera och hantera risker (vilket ingår i den av styrelsens godkända Risk Management Framework).
UD:s organisationsbedömning av Globala Fonden 2010 ger också ett fortsatt gott betyg gällande Fondens transparens och revision. Bedömningen beskriver att Fondens styrelsebeslut om nolltolerans för korruption "whistle blower" funktionen samt oberoende utvärderingar och revisioner, bidrar till att stärka anti-korruptionsarbetet. De strukturella svagheter som finns i systemet såsom system för ansvarsutkrävande på landnivå, bemöts genom nya striktare riktlinjer och att ungermåliga revisorer byts ut. Att Globala Fonden och OIG kontinuerligt agerar tydligt för att ytterligare förbättra antikorruptionssystemet, är något som många givare betonar som lovvärt.
Vi som skriver detta brev är oroade över att Sveriges beslut om stöd till Globala Fonden ytterligare fördröjs untan sakligt förankrade anledningar. De fem krav som Sverige yttryckt som villkor för fortsatt svenskt stöd, är mekanismer som redan finns eller som håller på att bli åtgärdade inom Fonden. Det finns risk att Sveriges frysta stöd kan medföra en mostatt effekt och undergräva transparensen, om Sverige fortsätter dra in sitt stöd då "whistle blower" funktionen fungerar och mekanismer som synliggör korruptionsfall finns på plats.
Vi ser utöver detta en risk i Sveriges politiska markering att plötsligt frysa sitt ekonomiska stöd, utan att förvarna andra medlemsländer. Vi anser att Sverige bör, som andra givarländer strävar efter, säkerställa en hållbar och långsiktig finansiering av hiv och aidsarbetet. Sveriges deltagande ekonomiska mandat och internationella röst behövs, inte bara genom att bidra till ett stärkt gemensamt antikorruptionsarbete, utan också som tongivande progressiv hiv/aids och SRHR aktör.
Vi vill därför uppmana den svenska regeringen genom Gunilla Carlsson att snarast påvisa sitt politiska och internationella ansvar genom att synliggöra ett stärkt svenskt ekonomiskt stöd till Globala Fonden mot hiv/aids, malaria och tuberkulos, i samband med diskussionerna kring styrelsemötet för det gemensamma arbetet 2011 - 2013.
Med vänliga hälsningar,
Kristina Bolme Kuhn, Ordförande Läkare utan gränser
Åsa Regnér, Generalsekreterare, RFSU
Ulrika Westerlund, Ordförande RFSL
Bo Forsberg, Generalsekreterare Diakonia
Inger Forsgren, Förbundordförande Hiv-Sverige
Gunilla Källenius, Professor Karolinska Institutet, styrelsemedlem Världsinfektionsfonden
Overvåket prideparaden
Stockholms prideparade skal de ti siste årene ha blitt overvåket av USA.
TV2 har de siste ukene avdekket at den amerikanske ambassaden i Oslo har overvåket nordmenn gjennom gruppen Surveillance Detection Unit (SDU). I Sverige avdekkes det nå liknende overvåking.
En tidligere ansatt ved USAs ambassade i Sverige avslører i et intervju med den svenske avisa Aftonbladet at amerikanske agenter systematisk har registrert personer i Sverige de siste ti årene. Spionene skal blant annet ha overvåket Stockholm Pride-festivalen.
– Om disse opplysningene stemmer så ser RFSL alvorlig på denne overvåkingen, spesielt fordi vi ikke vet hva formålet med den har vært, sier nestleder i den svenske homoorganisasjonen RFSL, Christian Møllerop, til Blikk Nett.
– Det som handler om seksualitet og kjønnsidentitet er sensitivt, og RFSL behandler all informasjon om medlemmer konfidensielt. Derfor er det viktig for oss å få klarhet i hva som er formålet med å overvåke prideparaden, som jo er en politisk markering like mye som en fest.
– Vi forventer at svenske myndigheter rydder opp i dette, sier Møllerop til Blikk Nett.
– Et annet aspekt ved denne overvåkingen som det er grunn til å merke seg er at USA i årevis har nektet hivpositive innreise. Nå er forbudet opphevet, men det er grunn til å spørre seg hva slags informasjon USA skaffet til veie ved å overvåke paradene fordi ulike seksjoner i paraden markerer seg for hivpositives rettigheter eller er hivpositive selv, sier Møllerop.
Den amerikanske ambassaden i Stockholm har i en pressemelding bekreftet at det finnes en enhet hvis formål er å «oppdage mistenkelige aktiviteter», men avviser at det dreier seg om ulovlig overvåking og hemmelig etterretning.
Hiv-diskussionen i Sverige är på en infantil nivå
Ett av de ställningstaganden som RFSL oftast får försvara och förklara är det om förändringen av smittskyddslagen: att vi vill att informationsplikten för hiv-positiva ska försvinna. Vi anser att det absoluta kravet på den som vet om att den är hiv-positiv att upplysa sina sexpartners om detta är kontraproduktivt för hiv-preventionen och bidrar till stigmatiseringen av hiv-positiva. Bland annat eftersom lagen tar bort fokus från det som är hiv-preventionens mest centrala budskap: alla människor måste ta ansvar för att praktisera säkrare sex, du ansvarar själv för sin egen sexuella hälsa, ingen annan kan göra det åt dig.
Vi är inte ensamma om att driva den här linjen. Bland andra RFSU och HIV-Sverige, men också till exempel FN:s organ för frågor som rör hiv/aids, UNAIDS, har samma uppfattning. Sedan maj i år har Sverige också tre partier, MP, V och S som vill göra en översyn av lagen. Men trots detta så uppfattas RFSL:s linje som svårbegriplig, oansvarig, suspekt. Vi tror att det bland annat beror på den mediala logiken: Den totala ovilligheten att nyanserat försöka skildra orsakerna till den ökande spridningen av hiv och det i stället ständigt närvarande önskemålet att utmåla enstaka hiv-positiva som i det närmaste ensamma ansvariga för detta. Jakten på ”hiv-männen” är konstant och medierna lyckas effektivt tysta debatten.
Ett av de allra tydligaste exemplen på detta inträffade den 22 oktober 2008 då expressen.se publicerade en artikel med rubriken ”Gör det lagligt att sprida hiv”. I artikeln citerades vad Jan Albert, professor i smittskydd vid Smittskyddsinstitutet, SMI, hade sagt till Dagens Medicin: ”Vi anser numera att spridning av hiv inte bör vara kriminaliserat”. Ragnar Norrby, SMI:s generaldirektör, motiverade det nya ställningstagandet med att lagen gör SMI:s arbete svårare – eftersom ”det kan bli svårt att hitta den som ligger bakom en smitta eftersom många hiv-sjuka väljer att förbli anonyma”.
Reaktionen på detta blev förstås den väntade. Senare samma dag publicerades en ny artikel: ”Läsarstorm på Expressen.se mot förslaget”. Expressen hade ordnat en nätomröstning med över 25 000 deltagande som svarat på frågan ”Ska det vara kriminellt att medvetet sprida hiv?” 96 procent av läsarna svarade inte helt överraskande ja.
Några timmar dessförinnan hade expressen.se också fått tag i dåvarande folkhälsoministern Maria Larsson (KD), som ”tar/generaldirektören/i örat” och ”betonar vikten av att preventivt arbeta mot hiv”. Ministern lät också hälsa att det inte var aktuellt att ändra lagen så att ”det blir lagligt att medvetet smitta med hiv”.
Cirka tolv timmar efter det att den första artikeln publicerades kunde expressen.se följa upp ytterligare en gång i ämnet, nu med en artikel med rubriken ”Nu backar SMI: Vi gjorde fel”. Drevets syfte var uppfyllt: boven hade identifierats och tvingats göra en pudel – läsarna, inklusive ministern, befriats från komplicerande analyser och kunde hålla fast vid magkänslan.
Men vad var det egentligen SMI hade sagt och gjort, från början? Som svar på en begäran från polisen att göra efterforskningar på en virusstam i ett rättsfall mot en hivpositiv man hade SMI nekat att utföra denna, eftersom ”SMI anser att kriminaliseringen av HIV-smittspridning försvårar ett effektivt preventionsarbete och därmed står i konflikt med Regeringens instruktion för Smittskyddsinstitutet”. Detta var också en ståndpunkt som myndigheten höll fast vid, även efter mediedrevet. Värt att notera är också att det inte någonstans i myndighetens uttalanden finns täckning för påståendet att de vill göra ”medveten” spridning av hiv-viruset laglig.
Det den här mediecirkusen visar tydligare än något annat är förstås att diskussionen om hiv, smittskyddslagen och tillämpningen av brottsbalken i fall där hiv-smitta överförts, är på en rent infantil nivå i Sverige. Generaldirektörens och professorns försök att lyfta upp problematiken med lagstiftningen, just för dess negativa inverkan på hiv-preventionen, viftas bort av den ansvariga ministern och lyfts inte heller upp för en seriös diskussion i medierna. Argument som professor Albert lägger fram i Dagens Medicin, som ”att spärra in någon ’hiv-man’ per år ger en falsk bild av att staten har koll på vilka som sprider hiv”, fångas inte upp. Det gör inte heller hans konstaterande att hiv-överföringen ökar i Sverige och att vi borde försöka oss på nya vägar för att komma tillrätta med detta.
År 2010 måste det vara möjligt att på ett seriöst sätt diskutera hiv-preventionen i Sverige, varför den fungerar så dåligt som den gör, med en långsam men stadig ökning och hur det kommer sig att just vi i Sverige tycker att vi har behov av en av världens hårdaste lagar mot hiv-överföring. Varför anser vi att vår situation här är så speciell att vi inte bryr oss om vad vare sig våra egna experter eller UNAIDS rekommenderar? Och hur är det möjligt att själva debatten görs så kontroversiell?
Ulrika Westerlund, förbundsordförande för RFSL
Christian Möllerop, vice förbundsordförande för RFSL och ordförande för RFSL:s hälsoutskott
Artiklen är kopierat från: http://dagensarena.se/debatt/
Boken og valgkampanjen lansert!
Dem politiske kravene skal RFSL fokusere på under hele valgkampen og er sakene vi ønsker å legge vekt på fram til valgdagen.
Dem prioriterte områdene kan du lese på: http://www.rfsl.se/?p=5420
I dag tidlig lanserte vi også hele valgkampanjen via en pressmelding som du kan lese her: http://www.mynewsdesk.com/se/pressroom/rfsl/pressrelease/view/rfsl-slaepper-boken-om-verklighetens-folk-och-lanserar-valroerelsekampanj-435832
Idag er vi helt enkelt superstolte, glade og ekstremt slitne. Men nei...det er fortsatt tre dager igjen med kampanjevirksomhet. Ikveld skal vi høre på Folkpartiet og Jan Bjørklund.
Følg intensjonene i utlendingsloven - Reinfeldt du har muligheten!
I regjeringsforklaringen sier regjeringen: "I stora delar av världens utsätts hbt-personer för brutalt förtryck.....Sverige skall ha en human flyktingepolitik och vara en fristad för dem som flyr undan förföljelse och fötryck".
Virkeligheten ser desverre annerledes ut.
Etter Reinfeldts tale igår sendte RFSL ut en pressemelding der leder av RFSL Ulrika Westerlund etterlyser en bedre praksis av utlendingsloven og spør hvordan regjeringen med migrationsminister Tobias Billström kan se til at Sveriges og regjeringens asylpolitikk følges?
I forarbeidene til den svenske utlendingsloven står det følgende: "Regjeringen vill betona att sexuell läggning betraktas som en egenskap hos individen som det aldrig kan komma i fråga att kräva att han eller hon avstår från. Sexuell läggning är alltså en sågan egenskap som kan definieras som en samhällsgrupp i flyktingbestämmelsens mening. Detta gäller även om en har dolt sin sexuella läggning eller har levt på ett sätt som minimerat risken för förföljelse".
Selve utlendingsloven er også veldig tydelig: "med flykting avses en utlänning som - befinner seg utanför det land som utlänning är medborgare i, därför att han eller hon känner sig välgrundad fruktan för förföljelse på grund av ras, nationalitet, religiös eller politisk uppfattning eller på grund av kön, sexuell läggning eller annan tillhörighet till en viss samhällsgrupp, och - inte kan, eller på grund av fruktan inte vill, beganga sig av detta landets skydd.
For meg så er det litt uklart hva som er uklart for regjeringen eller Migrationsverket når de fortsetter praksisen med å sende folk hjem til lander der hvor homoseksualitet straffes med tortur, fengsel, forfølgelse eller i verste fall dødsstraff. Er det kompetanse som kreves? I så fall får regjeringen se til at regjeringsoppdraget som følger årets statsbudsjett gire klare direktiv på kompetanseutvikling i egen offentlige myndighet - Migrationsverket.
Det siste er jo att regjeringen har en unik mulighet til å gjøre det tydlig for både Migrationsverket og opinionen at regjeringen akter å følge sitt eget lovverk. Her har du helt klart et utfordring Reinfeldt. Vi hjelper gjerne til!
Pressemelding fra RFSL: http://www.mynewsdesk.com/se/pressroom/rfsl/pressrelease/view/efter-talet-i-almedalen-saa-haer-blir-din-politik-baettre-foer-verklighetens-folk-fredrik-reinfeldt-435141
Og ett bilde fra gårsdagens markering:
Vi er igang med valgkampanjen!
I år er det også valg og det er duket for en ordentlig fight mellom to regjeringsalternativ. Vi i RFSL tar ikke stilling til hvem av alternativene som er best, men vi lanserer en kampanje for å løfte fram de spørsmålene vi synes er viktige at begge blokker jobber med.
Under fjorårets Almedalsvecka lanserte Göran Hägglund, partileder for Kristdemokratene begrepet "verklighetens folk". Han forklarte dette med at; "Verklighetens folk var människor av ett enklare slag som inte hade tid att bry sig om politik eller ta del av kultur- eller samhällsdebatt, eftersom de hade fullt upp med att hantera vardagen. Och de ville först och främst slippa politisk inblandning i sina liv".
Vi i RFSL er verklighetens folk!. Vi lanserer derfor årets valgkampanje for å løfte fram viktige politiske spørsmål som handler om hbt personer levekår i Sverige. Mer om kampanjen kan du lese på: http://www.rfsl.se/?p=5418
Till deres ære har jeg også tatt ett bilde på meg selv i kampanjeskjortene vi har produsert!
Kom med som aktivist under RFSL:s valrörelsekampanj!
Två veckor innan valdagen (19 september) kommer RFSL:s kontor att göras om till en ordentlig ”Boot Camp” för organisationens aktiviteter under valrörelsen. Vi behöver dig som stödjer våra krav och som på kort tid kan ställa upp på olika aktiviteter, så som manifestationer, utdelning av flyers, affischer och liknande i RFSL:s regi runt om i Sverige.
Vi kommer också att smygstarta kampanjen lite under Politikerveckan i Almedalen och Stockholm Pride.
RFSL kommer att lyfta följande fem sakområden under valrörelsen:
• Familjepolitik
• Asyl och migration
• Vård för transpersoner
• Smittskyddslagen
• Hbt-kompetens inom vård och skola
Mer detaljerad information om sakområdena är under utveckling och lanseras inom kort.
I den här facebookgruppen kommer vi att uppdatera med löpande information om valrörelsekampanjen, inriktning, pressmeddelanden och tillfällen där vi behöver hjälp av aktivister med att genomföra aktiviteter som vi vill arrangera under valrörelsen.
Vill du vara aktivist? Skicka ett mejl med dina kontaktuppgifter till: ulrika.westerlund@rfsl.se och christian.antoni.mollerop@rfsl.se.
Hälsningar från RFSL
Ulrika Westerlund
Förbundsordförande
Christian A. Möllerop
Vice förbundsordförande
Møte med norske stortingspolitikere om asylpolitikk
I svensk utledningslov så er det tydelig beskrevet at personer som risikerer forfølgelser eller andre straffereaksjoner på grunn av seksuell legning eller kjønnsidentitet skal få dette. Leser man intensjonene i forarbeidene til lovgivningen så ser man også at intensjonen til både regjering og riksdag har vært at hbt personer skal få opphold. Men det fins mange brister i implementeringen av denne loven og praksisen er ofte helt avhengig av saksbehandlerens kompetanse eller i verste fall deres holdninger til hbt personer.
Vi presenterte følgende områder for dem norske politikerne:
* Utlänningslagen och dens förarbeten
* Utlänningslagen
* Migrationsverket
* Tillämpning av lagen
* Migrationsverkets väglädande beslut
* Faktorer som försvårar asylprocessen
- Oklara definitioner hos Migrationsverket kring sexuell läggning och könsidentitet
- Hur säkrar man att berättelsen från personen är fullständig?
- Hur bedömmer man trovärdigheten?
- Hur gör man en framåtsyftande riskbedömning?
* RFSL:s flyktingearbete
Denne uken har det blitt lagt frem to ulike rapporter om Migrationsverkets praksis på området. Rapportene er knusende i sin dom over Migrationsverket. Rapporternes konklusjoner samsvarer med RFSL:s synspunkter og tar opp de samme spørsmålene som vi løftet fram på møtet med politikerne i dag.
Videre tok vi opp problemene rundt de ulike landrapportene som ofte Migrationsverket eller norske Utlendingsdirektoratet bruker som kilder for sine bedømninger. Flere av disse landrapporterne har store brister eller de har feilinformasjon om hvordan situasjonen i de ulike landene faktisk er.
En siste sak som vi tok opp var att man burde, både i Norge og Sverige gjøre en gjennomgang av statenes oppdragsbeskrivninger till respektive Utlendingsdirektorat og Migrationsverk, for å se på mulighetene for å heve hbt kompetansen innom myndigheten.
Det første bildet der kaoset er i gang og ingen helt vet hvor man skal stå....
Det andre bildet der vi er litt mer organiserte...
Narsissist....?
Internasjonalt fremstiller Sverige og de øvrige Nordiske landene seg for å være skikkelige og ordentlige menneskerettighetsland. Land som går mye lengre enn andre land, land som ikke svikter, land som vi alle skal drømme om, Du fria, Du fjällhöga nord, Du tysta, Du glädjerika sköna! Leser man den svenske regjeringens menneskerettighetsplan for 2006 - 2009 skjønner man egentlig ikke helt hva som har skjedd.
Igår var jeg på evalueringsmøte om den svenske nasjonale handlingsplanen for menneskerettigheter 2006 - 2009. Planen har som formål å liste opp alle de sakene som regjeringen skal gjennomføre for at Sverige skal ha systemer, forskrifter, lover og regler som står på linje med menneskrettighetene. Det første jeg kunne konstatere var at ingen av dem tilstedeværende hadde vært med da planen ble laget, og ingen visste egentlig hvilken funksjon den hadde.
Så hvorfor lager man så en plan for tre år, som nesten ingen vet eksisterer, som definitivt ikke er forankret og som sist men ikke minst bare har "vi-skal-utrede-til-vi-dør-fordi-vi-fortjener-det-tiltak"?
Jo, vi behøver en plan for å vise at vi er dyktige, at vi tar menneskerettighetene alvorlig og at vi alltid strekker oss etter et mål som er høyere og så mye vakrere enn oss selv. Det intressante er at samtidig som vi forklarer våre drømmer om en verden vakrere enn oss selv, ja så bruker vi oss selv som det gode eksemplet.
Definitionen av det vakre, - altså meg, unnskyld jeg mente menneskerettighetene, uttaler vi som en selvfølge, som vi oppriktig og av hele vårt hjerte kan stille oss bak. Når vi da skal skrive en handlingsplan om meg... oss selv, faen, menneskerettighetene så kan det ikke bli noe annet enn en fiasko.
Det er et snev av narsissisme i det hele, en aldri så lite personlighetsforstyrrelse, eller forhåpentligvis bare ett ganske så irriterende personlighetstrekk. Så altså, for å få dette helt på det rene; om narsisissten (staten), har forsøkt å skrive en plan 1) uten å legge politisk prestisje i den, 2) skriver den om seg selv til seg selv, så er det heller ikke så merkelig at møtedeltagerne (representantene fra det civile samhället, som det het så fint) syntes tiltakene i planene fra begynnelse til slutt var mindre relevante. La oss konstatere at tiltakene ikke har vært forankret overhode.
Det var på dette tidspunktet at planfetisjisten i meg våknet og jeg kjente, ikke bare lilletåen men også andre deler av kroppen vibrere. Det var nesten som å bli forelsket. Siden dette bare var et evalueringsmøte var det jo rom for å angripe prosessen og legge føringer på planarbeidet, dialogen og det videre arbeidet. Det var på dette tidspunktet jeg våknet til liv og forsto hva dette egentlig handlet om. Jeg fikk en visjon!
Om en handlingsplan om menneskerettigheter skal ha noen som helst funksjon burde den da ikke ha klare analyser og problemformuleringer? En plan med målformuleringer som gir direktiv til ansvarlige departement? Det ansvarlige departement har så sitt ansvar med å formulere tiltakene som skal til for å gjennomøre planen, gjerne i samarbeid med frivillige organisasjoner eller andre myndigheter? Er jeg naiv når jeg tror at systemer burde fungere på den måten?
Og til slutt, hvordan skal vi definere alle mål og sette opp alle beslutninger i system? Følger vi det svenske eksempelet foreslås det helt enkelt at vi gjør en plan for å utrede det...
Man skal så klart skrive oftere
Dag 8: Dagen derpå og latskap
I dag har vi vært trøtte (something new??) etter gårsdagens utskeielser. Ingen stor saker har hendt. Vi har pratet litt med Antoni som solgte hav-safarien til oss og ligget og solt oss hele dagen. Idag har jeg faktisk bare smurt meg en gang med solfaktor 10 uten å bli solbrent, det er intet mindre enn en kroppslig revolusjon!
Vi har spist lunsj på Dolce Pizza, jeg har fått en kritisk røst rettet mot meg av Felix som mener jeg har røkt alt for mange sigaretter under reisen og vi har fått diskutert litt politikk.
Jo, en liten ting som er verdt å nevne. Rengjøringsmannen som jobber på hotellet er fantastisk. Han har banket på døra vår hele to ganger under oppholdet og gitt oss rene håndklær og spurt om vi har det bra, og om vi er fornøyd med rengjøringen. Av en merkelig årsak har han alltid hatt en tendens til å banke på døren når jeg står uten klær og har nettopp kommet ut av dusjen. Det skaper jo litt dramatikk og kaos, men vi har klart å komme oss ut av det uten de store fadesene og pinlighetene.
Hver dag så lager rengjøringsmannen også ulike statuer av håndklærne våres. I dag kom vi inn til hotellrommet til to store og vakre svaner. At man lager kunst av håndklær står det respekt av. I det minste føler man seg verdsatt, og det er viktig når man er på ferie.
Vi har nå 7 dager igjen av ferien. Tiden skal brukes til sol, mat, boklesning og kanskje en beduin-safari innen vi skal reise til Luxor, Egypts gamle hovedstad nede ved Nilen. Vi gleder oss og ser fram til enda flere dager her nede i solen og varmen.
